Guovssonásti bellodat
Partiet Guovssonásti

 

Respektera FN:s urfolksdeklaration, ratificera ILO:s konvention nr 169 och erkänn samernas ägande- och besittningsrätt till deras traditionella marker!

Samerna är ett urfolk i Sverige och har folkrättsliga krav på en kulturell särbehandling och respekt för rätten till mark och vatten.

Det största hindret för en svensk anslutning till ILO:s konventionen nr 169 har varit och är att Sverige inte uppfyller förpliktelserna i konventionens artikel 14 om markrättigheter. Enligt denna artikel skall staten erkänna urfolkens äganderätt och besittningsrätt (ownership and possession) till den mark som de av tradition innehar (traditionally occupy). Åtgärder skall också vidtas för att skydda deras rätt att bruka mark (use lands) som de inte ensamma förfogar över utan delar med andra. Staten skall vidare se till att identifiera de områden där rättigheterna skall skyddas.

Att den svenska staten vägrar erkänna samernas äganderätt och besittningsrätt till samernas traditionella marker är fortfarande det avgörande problemet i svensk samepolitik. Detta konstaterade regeringen för 18 år sedan när ILO:s konventionen nr 169 blev klar för ratifikation. Många regeringar därefter har tvekat inför dessa folkrättsliga krav och gör det än.

FN:s urfolksdeklaration skall införlivas i den svenska statens samepolitik och rättssystem. Samernas äganderätt och besittningsrätt till samernas traditionella marker skall tydligt skrivas in i svenska lagar. Därmed kan svenska staten uppfylla sina folkrättsliga åtaganden gentemot samerna och ratificera kvarvarande internationella instrument, bl.a. en nordisk samekonvention och ILO:s konvention nr 169 och låta sig vägledas av de internationella granskningsorganens påpekanden och rekommendationer.

Samisk bruksrätt till mark och vatten

skall regleras i en särskild samelag. Samelagen skall beskriva hur den samiska bruksrätten konkret kan utövas, det område där samisk bruksrätt gäller, vem som skall förvalta den samiska bruksrätten och vad som gäller för förhållandet mellan den samiska bruksrätten, äganderätten och andra särskilda rättigheter till fast egendom. För ett gott sambruk av marken skall den som brukar marken inom same- och renskötselområdet visa hänsyn och respekt för andras rätt att bruka samma mark.

Samernas jakt- och fiskerätt

är en resursbas som samerna själva skall förfoga över. För många samer är jakt- och fiske för försäljning viktigt. Andra samer skall genom medlemskap i samebyn få jaga och fiska för sitt husbehov. En möjlighet för samerna att upplåta sin rätt till jakt och fiske till utomstående kan också leda till att samernas möjlighet att försörja sig på en för dem traditionell verksamhet skulle stärkas.

Renskötselns vinterbetesmarker

skall skyddas genom att tydligt ange de områden där det finns renskötselrätt vintertid. Det innebär konkret att begreppet i nu gällande rennäringslag ”där renskötsel av ålder bedrivits” ersätts av en yttre gräns. Inom de begränsade marker i renskötselområdet där domstol avgjort att rensköteselrätt inte finns bör staten expropriera viktiga vinterbetesområden för renbete. För att minska skogsbrukets negativa påverkan skall hänsyn till renskötselns vinterbetesmarker tydliggöras i skogsvårdslagen.

Medlemskap i sameby

skall kunna ges same som kan härleda sitt ursprung till samebyn. Ändrad organisation m.m. skall kunna prövas av samebyar på ett lagenligt sätt. Under försökstiden skall en sameby ha rätt att anta fler medlemmar och bedriva olika verksamheter, där renskötseln fortfarande har en central roll. Samebyn skall då också kunna besluta om hur resurserna skall användas och fördelas mellan medlemmarna.

De folkvaldas ansvar

Vi har det samiska folkets uppdrag att verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur.

Vi har ansvar att envist och med konkreta och tydliga initiativ arbeta för att svenska staten skall respektera samernas rätt som urfolk och erkänna samernas äganderätt och besittningsrätt till den mark som de av tradition innehar.


Per Mikael Utsi vid Sametingets allmänpolitiska debatt den 22 februari 2011