Guovssonásti bellodat
Partiet Guovssonásti

Vänd upp och ned på minoritets-politiken!

Jorgal veahádat-politihka!

Vänd upp och ned på minoritets-politiken!

Den svenska minoritetspolitiken bygger alltför mycket på gamla politiska mönster, d.v.s. utgår från att också vi nationella minoriteter är så annorlunda att vi är främlingar i det svenska samhället, språkligt och kulturellt.

Vi samer är en urbefolkning, d.v.s. vi bebor våra traditionella områden. Vi har lärt känna det svenska samhället och språket från barnsben och i generationer när det gradvis koloniserat våra områden. Svenskt samhällsliv och språk är inget nytt för oss.

Detsamma gäller de andra nationella minoriteterna; judarna, romerna, sverigefinnarna och tornedalingarna. Gemensamt för oss nationella minoriteter är att vi har befolkat Sverige under lång tid.

Trots det blir vi bemötta som främlingar i Sverige. När vi inte kan eller vill använda svenska får vi en motsträvig språkservice i på vårt modersmål. Utan den språkservicen förmodas en del av oss inte klara sig i samhället.

När vi blivit tillräckligt assimilerade, bl.a. förlorat vårt språk, är vi inte tillräckligt intressanta för den svenska minoritetspolitiken. Då ska vi gå i svenskspråkiga skolor och ta del av svenskspråkig service och vård. Vi är bevisligen inga främlingar längre, den egna kulturen och det egna språket har istället blivit främmande för många av oss.

Det regnar miljoner över oss genom minoritetspolitiken. Det mesta av pengadropparna hamnar likt regnet på backen och vattnar myndighetsvärlden. Den frodas, men vi som ska bära med oss kulturen och språket får nöja oss med det som blir över; stöd till udda och kortsiktiga projekt.

Vänd upp och ned på minoritetspolitiken!

Det är bevisat att vi samer är i en mycket långt gången språkbytesprocess. De allra flesta av oss är analfabeter i sitt eget språk. Mer än hälften av oss kan inte heller förstå eller tala samiska. Varför ska vi ha språkservice när en del av oss inte kan förstå, när många inte kan läsa vårt skrivna språk och de flesta inte kan skriva en enda mening felfritt?

Vad hjälper det ett skolbarn att läsa samiska när vuxenvärlden i hemmiljön har hämmats i sin språkutveckling och kan inte ge det språkliga stöd och den stimulans som hon behöver.

Låt språkstödsmiljonerna bli en språkpeng i varje individs näve – ett ekonomiskt stöd till den enskilde att ta sig ur språkbytesprocessen och få tillbaka ett levande språk i sin egen tanke och på sin egen tunga och till sina egna fingerspetsar.

Vänd upp och ned på minoritetspolitiken!

Myndigheternas beredskap att vänta på det oväntade kostar pengar. Enskilda har rätt att på eget initiativ tala med och skriva till myndigheter på sitt eget modersmål. Den enskilde har i princip genomgått samma svenska utbildning och levat i det svenska samhället lika länge och mycket som den mottagande myndighetens personal. Vad motiverar den enskilde att brottas med en motsträvig och självklart oförstående myndighet? Vad motiverar den enskilde att envisas tala ett språk som myndigheten inte behöver använda annat än när denne envise principryttare kommer på besök? Principen, naturligtvis. Vi ska av princip använda vårt modersmål även om det ger oss tio gånger större besvär.

Låt miljonerna istället användas av myndigheten enbart för egna initiativ för ett aktivt språkbruk. Förvaltningsmyndigheten ska alltså vara skyldig att vara aktiva språkanvändare – inte som nu – passiva. Låt minoritetsspråken bli lika hörda och synliga i de språkliga förvaltningsområdena som världsspråken syns och hörs i det övriga svenska samhället. Bördan ska inte läggas på oss att uppträda som envisa principryttare för att få minoritetsspråken att synas och höras.

Vänd upp och ned på minoritetspolitiken!

 

Jorgal veahádat-politihka!

Ruoŧa veahádatpolitihkkii lea ilá sakka vuođđun boares politihkalaš dábit, d.m. dat vuolgá das ahte maid mii riikka-sis veahádagat leat nu iežálágánat ahte leat vierrásat ruoŧa servodagas, gielalaččat ja kultuvrralaččat.

Mii sámit lea eamiálbmot, d.m. ahte mii orrut iežamet eamiguovlluin. Mii leat oahppan dovdat ruoŧa servodaga ja giela mánnávuođa rájis máŋggaid buolvvaid go dat lea leavvan min eatnamiidda. Ruoŧa servodateallin ja giella ii leat mihkke apmasiid midjiide.

Seammá lea maid nuppiide riikka-sis veahádagaide; juvdálaččaide, romalaččaide, ruoŧasuopmelaččaide ja durdnoslaččaide. Mis lea oktasažžan ahte mii leat orron Ruoŧas oalle guhkes áiggi.

Liikká mii váldot vuostá dego vierrásat Ruoŧas. Go mii eat sáhte dahje eat hálit ruoŧastit, de oažžut giellabálvalusa iežamet gillii vuosteháguin. Dán giellabálvalusa haga doivot sii ahte muhtimat mis eai birge ruoŧa servodagas.

Go mii leat badjelmeriid seatnan ja assimilerejuvvun, ea.ea. massán iežamet giela, de mii eat šat leat doarvái beroštanveara ruoŧa veahádatpolitiikii. De mii galgat vázzit ruoŧagielat skuvllaid ja oažžut ruoŧagielat bálvalusa ja divššu. Mii leat duođaštan ahte eat šat leat vierrásat, iežamet kultuvra ja iežamet giella leat šaddan apmasin máŋgasiidda.

Miljovnnat bohtet ruhtaarvin min nala veahádatpolitihkka bakte. Enaš ruhtagoaikkanasain gahččet dego arvi eatnamii ja láktadit eiseváldimáilmmi. Dat gal runiida, muhto mii geat galgat guoddit ja geavahit kultuvrra ja giela oažžut daid veahážiid mat báhcet, doarjagiid imaš ja oanehisáigásaš doaimmaide.

Jorgal veahádatpolitihka!

Lea duođaštuvvon ahte mii sámit leat ollen oalle guhkás giellamolsumiin. Eatnašat mis leat iežamet gielas analfabeahtat. Eanet go bealli mis eai ipmir eai ge huma sámigiela. Manin mis galgá leat giellabálvalus go muhtimat mis eai ipmir, ollugat eai máhte lohkat ja eatnašat eai máhte čállit ovttage dajaldaga riekta?

Maid dat veahkeha skuvlamáná lohkat sámigiela go ruovttobirrasa rávesolbmuid giellaovdáneapmi lea hehttejuvvon ja sii eai sáhte addit mánnái dan gielalaš doarjaga ja movtta man son dárbbaša.

Divtte gielladoarjjamiljovnnaid šaddat giellaruhtan juohke olbmo čorpmas – ekonomalaš doarjjan ovttaskas olbmui beassat eret giellamolsumis ja váldit ruovttoluotta ealli giela – mielas, njuokčamis ja suorbmagežiid bakte.

Jorgal veahádatpolitihka!

Eiseválddiid válmmašvuohta vuoridit vuoriditmeahttuma lea divrras. Ovttaskas olbmuin lea riekti gáibidit beassat hupmat ja čállit eiseválddiid oktavuođain iežas gillii. Sus galggašii leat seammá ruoŧa oahpahus ja son lea eallán ruoŧa servodagas seammá guhká ja olu go vuostáváldi eiseváldi virgeolmmoš. Man dihte galgá dát olmmoš fákkahallat vuostehágoláš ja diehttelaš ipmirmeahttun eiseválddiin? Man dihte gálgá dát olmmoš veagal hupmat giela man eiseválddit eai dárbbaš geavahit iežá go dát nággáris princihppačuoččuheaddji boahtá guossin? Prinsihppa, dieđusge. Mii galgat prinsihppa dihte geavahit iežamet giela vaikko dat dagaha middjiide logi gearddi stuorit váttisvuođaid.

Divtte dan sadjái eiseválddit geavahit dáid miljovnnaid fal iežaset giellaovdáneapmai. Hálddahuseiseválddin galggašii de leat geatnegasvuohta leat aktiivalaš giellageavaheaddjin – ii ge dego dál – passiivalaš. Divtte veahádatgielaid šaddat seammá gulolažžan ja oidnovažžan giellahálddahusguovlluin go máilmmigielat gullojit ja oidnojit ruoŧa servodagas. Noađđi ii galgga leat min hárduid nalde láhttet dego nággáris prinsihppačuoččuheaddjin vai veahádatgielat oidnojit ja gullojit.

Jorgal veahádatpolitihka! 


Per Mikael Utsi vid en minoritetskonferens den 6 november 2012