GUOVSSONÁSTI                                        SKYDD AV SAMISK MARK
Sametingspartiet

 

 

Det behövs tydliga regler som tydligare klargör innebörden av samisk bruksrätt och förhållandet mellan denna och äganderätten. Sametinget ska begära att regeringen och riksdagen i en samelag och i skogsvårdslagen inför följande:

Samelag

Rennäringslagen (1971:437)                               Föreslagen lydelse

30 § Den som inom året-runt-markerna äger eller brukar mark där renskötsel bedrivs får inte vid användningen av marken vidta åtgärder som medför avsevärd olägenhet för renskötseln i annan mån än som följer av förordnande enligt 26 §.
   Första stycket hindrar inte att mark används i enlighet med en detaljplan eller för företag vars tillåtlighet skall prövas i särskild ordning. Lag (1993:36).

Markägare liksom innehavare av annan särskild rätt till fast egendom och innehavare av samisk bruksrätt skall visa hänsyn till varandras rätt att bruka marken och såvitt möjligt undvika att hindra varandras markanvändning.
I skogsvårdslagen (1979:429) finns regler om den särskilda hänsyn som skall tas till renskötseln vid skogsbruk. I lagen om bedrivande av rennäring finns regler om den särskilda hänsyn som skall tas till andra intressen vid bedrivande av rennäring.
Den som brister i hänsyn enligt första eller andra stycket skall ersätta uppkommen person- och sakskada.
Vad som anges i denna § hindrar inte att mark används i enlighet med en detaljplan eller för företag vars tillåtlighet skall prövas i särskild ordning.

 

Skogsvårdslagen (1979:429)

Nuvarande lydelse                                             Föreslagen lydelse

31 §

Vid skötsel av skog skall i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbilvägars sträckning den anpassning ske som uppenbart påkallas med hänsyn till rennäringen. Vid planläggning och genomförande av åtgärderna skall eftersträvas att berörd sameby har årlig tillgång till sammanhängande betesområden och till vegetation som behövs inom områden för samling, flyttning och rastning av renarna. Lag (1993:553).

Vid skötsel av skog inom renskötselområdet skall hänsyn tas till rennäringens intressen, såsom ifråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar, markberedning gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning.
Därvid skall eftersträvas att samebyarnas tillgång till marklavbete och trädlavbete väsentligen kan bibehållas och samling och flyttning av renar inte onödig förhindras.

Bakgrund

I stället för de regler som i dag finns i rennäringslagen, som är ofullständiga och inte speglar det egendomsskydd den samiska bruksrätten har enligt grundlagen, behövs det nya regler som tydligare klargör innebörden av samisk bruksrätt och förhållandet mellan denna och äganderätten.

För att åstadkomma ett gott sambruk av marken skall det framgå av lagstiftningen att den som brukar marken inom same- och renskötselområdet, antingen det sker med stöd av samisk bruksrätt eller äganderätt, skall bruka marken med hänsyn och respekt för andras rätt att bruka samma mark. Det skall också framgå att de som brukar marken med stöd av olika rättigheter såvitt möjligt skall undvika att hindra varandras markanvändning. Att vissa hinder uppstår till följd av att flera brukar samma mark för olika ändamål kan inte undvikas, men dessa hinder skall begränsas så långt det är möjligt. Detta skall inte ändra på innehållet i de olika rättigheter till marken som finns inom same- och renskötselområdet i dag. Det rör sig i första hand om samisk bruksrätträtt och äganderätt, men också om andra rättigheter till fast egendom, såsom arrende, servitut m.fl.

Tillräcklig tillgång till vinterbetesmark är av avgörande betydelse för att samerna långsiktigt skall kunna bedriva en naturbetesbaserad renskötsel. Totalt finns marklav lämplig för renbete inom ca 9 procent av skogsmarken inom renskötselområdet. Tillgången på trädlav som kan användas som renbete är störst inom områden med gammal skog, främst barrskog som är mer än 120 år gammal. För att den påverkan som orsakas av skogsbruket skall bli så liten som möjligt bör samernas behov av hänsyn till vinterbetesmarken tydligare än i dag lyftas fram i den generella hänsynsbestämmelsen i skogsvårdslagen. En målsättning för skogsbruket bör vara att visa hänsyn till marklavbetet så att aldrig mer än tio procent av marklavbetet inom det område som berörs av en avverkning bortfaller på grund av skogsbruket.