GUOVSSONÁSTI SAMISKA SPRÅKET
Sametingspartiet
Alla samer skall få lära sig tala, läsa och skriva samiska.
Sametinget måste tidigt kunna ta kontakt med samiska barn och unga och känna till var de bor, åldersfördelning m.m. Föräldrar inskrivna i sameröstlängden skall därför ges möjlighet att frivilligt lämna uppgifter om sina barns ålder och bostadsort till Sametinget. Med hjälp av dessa uppgifter kan Sametinget planera språkutbildningen för samiska barn och ungdomar inom barnomsorg och skola.
Sametinget ska begära hos regeringen och riksdagen att Sametingets anslag för vissa studier i samiska, fördubblas från 515 000 kronor för 2009 till 1 000 000 kronor för 2010 och höjs därefter successivt i takt med att bidragsbehovet ökar.
Sametingets kansli ska få i uppdrag att tillsammans med Sameskolstyrelsen och Samernas utbildningscentrum utarbeta stegvisa utbildningsplaner för alfabetisering i samiska med läromedelsförteckning och anvisningar för lärare i enlighet med regeringens förordning (2007:1347) om statsbidrag vid vissa studier i samiska och Sametingets föreskrifter om statsbidrag vid vissa studier i samiska (STFS 2008:1).
Sametinget ska genom offentlig tillsyn och uppföljning stärka kommunernas och andra myndigheters efterlevnad av språklagen. Sametinget ska också ha hand om statsbidraget till kommunerna för att kunna styra kommunernas arbete med det samiska språket.
I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska införas ett tillägg med innebörden att den som bedriver hälso- och sjukvård ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i samiska där detta behövs i vården.
Bakgrund
Språksituationen
Cirka 55 % av samerna i Sametingets röstlängd saknar kunskaper i samiska, medan ca 28 % har kunskaper i nordsamiska och ca 8 % har kunskaper i lulesamiska och ca 10 % kunskaper i sydsamiska.
I den renskötande befolkningen har 67 % kunskaper i samiska medan 33 % saknar kunskaper i samiska.
De personer i Sametingets röstlängd som hade kunskaper i samiska (ca 45 %) behärskade samiska på olika nivåer. Ungefär 25 % uppgav att de talade samiska utan svårigheter och cirka 20 att de talade samiska med vissa eller stora svårigheter.
I den yngsta åldersgruppen (18-29 år) talar cirka 10 % av befolkningen samiska utan svårigheter, i mellangruppen (30-59 år) cirka 30 % och i den äldsta åldersgruppen (över 60 år) cirka 35 %.
(Källa: Mikael Svonni, Sámi dutkan/Samiska studier, Umeå universitet: Språksituationen för samerna i Sverige, 2006)
Rätten till det samiska språket
Språklagen för samiska (SFS 1999:1175) innebär att enskilda har laglig rätt att använda samiska i muntliga kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar inom förvaltningsområdet för samiska, Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner. Inom barn- och äldreomsorg har same rätt till service på samiska.
Förvaltningsområdet för samiska kommer att utvidgas till att även omfatta kommunerna Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner ska även fortsättningsvis ingå i förvaltningsområdet.
Förvaltningsmyndigheter kommer att bli skyldig att verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten.
Om en förälder har samiska som sitt språk ska elever i grund- och gymnasieskola få undervisning i samiska (SFS 1994:1194 och 1992:394).
Vuxna samer som inte har fått möjlighet att lära sig läsa och skriva på samiska kan få studiebidrag i 14 dagar/240 timmar per år för att lära sig det (SFS 2007:1347).
Språkbevarande
Språket är en viktig del av samernas identitet och kulturarv. Språket är ett av de drag som markerar samernas särdrag gentemot andra och även en sammanbindande faktor bland samerna. Även för den enskilde individen kan språket utgöra en viktig del av identiteten och självkänslan. Användningen av det samiska språket bidrar till att det hålls levande och utvecklas, och den främjar på detta sätt den samiska kulturen. Särskilt viktigt är möjligheterna till förskola där språket kan användas och till undervisning i språket.
Att språket genom lagstiftning får en officiell ställning är också en stark språkbevarande faktor. Det framstår som mera meningsfullt för barn och ungdomar att behålla sitt språk och vidareutbilda sig i detta och det blir en merit att ha dessa kunskaper. Om intresse för språket växer bör det också få konsekvenser för utbildningsväsendets del – flera lärare kommer att behövas.
Kulturbevarande
Det samiska språket är inte bara ett redskap för kommunikation och kunskapsinhämtning, utan det kan också vara starkt förknippat med emotionella värden och något som knyter oss till våra närstående och den kulturgemenskap vi tillhör.
För samerna finns mycket av den traditionella kunskapen inom gruppen bevarad i själva språket och endast en del av denna kunskap finns nedtecknad. Bevarandet av språket blir livsviktigt för kontinuiteten och förmedlandet av kulturen. Om språket går förlorat, går även den inbäddade kunskapen förlorad.
Praktiskt behov
För många är samiska även modersmålet. Möjligheten att använda det egna språket i olika sammanhang fyller ett praktiskt behov. Den underlättar kontakten med olika myndigheter och gör det möjligt för den enskilde att bättre tillvarata sina intressen i förhållande till det allmänna. Det praktiska värdet av att få använda samiska är dock litet; de allra flesta samer talar svenska obehindrat.
Humanitärt syfte
I den mån det samiska språket får användas inom äldreomsorgen och även bl.a. inom sjukvården fyller detta samtidigt ett humanitärt syfte: den motverkar känslan av isolering i situationer där den enskilde kan ha särskilt svårt att uttrycka sig och skapa kontakter med omgivningen med hjälp av ett främmande språk. Bara den äldsta generationen verkar ha ett verkligt behov att använda språket, inom äldreomsorgen och i liknande sammanhang.
Symbolisk betydelse
Rätten att använda det samiska språket kan ha symbolisk betydelse: den visar respekt för samerna, den markerar att samerna är likställd med befolkningen i övrigt, den kan öka samernas självkänsla och motverka en känsla av diskriminering.
Utbildningen
Utbildningen i samiska lider av två huvudsakliga problem. För det första finns det inte en aktivt genomförd och specifikt riktad informationsspridning till föräldrar om möjligheter till modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning. För det andra råder det brist på utbildade modersmålslärare och undervisningsmaterial.
Samiska barn har stora svårigheter att få den modersmålsundervisning de har rätt till enligt grundskole- och gymnasieförordningen. Av de elever som är berättigade till modersmålsundervisning i nationellt minoritetsspråk deltar 41 procent i sådan undervisning. Kommunerna förklarar det låga deltagandet med låg efterfrågan från minoritetsgrupperna. Kommunerna har svårt att rekrytera lärare i samiska, dels för att det saknas behöriga lärare som kan undervisa, dels för att anställningsförhållandena för modersmålslärare är svåra och otrygga. Det råder en stor brist på läromedel i samiska.
De flesta vuxna samer har fråntagits sina möjligheter att i skolan få utbildning i sitt modersmål. Det har lett till att de samiska språken används i minskad omfattning och fler och fler samer byter språk från samiska till svenska. Allt fler samiska barn har ingen samisk språkmiljö i hemmet eller i sin närmiljö. Detta hämmar barnens möjligheter att utveckla och bevara sitt samiska språk. Denna språkbytesprocess accelererar från generation till generation.
Studiebehov
Den redovisade språksituationen leder till att c.a. 4 500 vuxna samer i Sverige (55 %) har behov av grundläggande nybörjarundervisning i samiska. 1 600 vuxna samer i Sverige (20 %) har behov av grundläggande tal- och läsundervisning i samiska och 1 900 vuxna samer i Sverige (35 %) har behov av grundläggande läs- och skrivundervisning i samiska.
Sametinget har regeringens uppdrag att handha bidraget för vissa studier i samiska (alfabetisering). Bidrag lämnas per studiedag med c.a. 670 kronor och för kost-, logi- och resekostnader med högst c.a. 6 500 kronor per år (skattefritt). Anslaget är 500 000 kronor årligen och drygt 100 personer ges möjligheter till studier i samiska med bidrag. Enligt sametingets föreskrift (STFS 2008:1) beräkas 60 dagars studier på heltid för att uppnå grundskolekompetens i samiska.
Varje same beräknas behöva ett bidrag på 13 000 årligen för att genomgå en 14 dagars utbildning i samiska. För att fullgöra grundskolekompetens, 60 dagar, behövs 4 års studier och drygt 50 000 kronor. En fullständig alfabetisering av den vuxna samiska befolkning skulle därmed kosta staten 400-450 miljoner kronor i studiebidrag. 1 000 studerande per år skulle kosta c.a. 13 milj. kronor och hela alfabetiseringskampanjen skulle kunna vara i c.a. 35 år.