Stopp för ekosystempåverkande främmande arter (Contorta) och gödsling i skogsbruket

Motion 471, 2015-05-27

Sametinget biföll/godtog den 4 -6 oktober 2016 motionen (förslaget)

att Sametinget uttalar och verkar för
att främmande trädslag (Contorta) inte ska återplanteras inom renskötselområden, och
att gödsling inte ska ske på områden där samebyn anser att det inte ska gödslas

Bakgrund

Rennäringen har under många årtionden tvingats anpassa sig när andra markanvändare tagit marken i anspråk. Skogsbruket blev aktivt i renskötselområdet när de rationella sågverken etablerades på 1800-talet och rennäringen har successivt tvingats anpassa sig till det moderna skogsbruket. Samebyarna har idag samråd med skogsbolagen men samrådsprocessens ses mera som en information till samebyn och samebyarna har svårt att avslå en avverkning utan möjligheten är att skjuta avverkningen några år framåt. Enligt FSC har samebyarna möjlighet att vid ärenden där samebyn och bolaget inte är överens kan det gå till medling. Idag sätts högre mål inom skogsbruket och fler åtgärder sätts in av skogsbolaget för skogen ska växa snabbare ex. har samebyar fått besked om att viss procent av ett bolags avverkningsytor ska återplanteras med Contorta.

Contortatallen

Contortatallen är tålig, producerar mer än vanlig tall och kan användas på ungefär samma sätt. Men det finns också risker med trädslaget, bland annat för den biologiska mångfalden. 1910 planterades ett mindre bestånd av contortatall i Finland. Den storskaliga introduktionen startade 1968 och en konsekvens av skogsbrukets ambitioner är att det finns 550 000–600 000 hektar contortaskogar i landet. Det motsvarar ungefär tre procent av den produktiva skogsmarksarealen i det område där contortatallen får användas. Användningen reglerades inte i lagstiftningen förrän 1976. Då gavs skogsvårdsstyrelserna mandat att ange hur stor andel av årshyggena som fick skogsodlas med contortatall.

Fågelfaunan kan påverkas av mängden contortatall inom ett område. För insekter, svampar, kärlväxter, lavar och mossor saknas kunskap om långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden. Eftersom contortatallen växer snabbt och har täta kronor riskerar ljusberoende arter som till exempel renlavar att konkurreras ut av väggmossa.

Sveriges strategi i arbetet med främmande arter

Målet med arbetet med främmande arter är att människans spridning av organismer som naturligt inte hör hemma i svenska ekosystem, inte ska tillåtas skada biologisk mångfald, ekosystemens funktion, socioekonomiska värden eller människors och djurs hälsa. Detta har Naturvårdsverket tillsammans med fem andra sektorsmyndigheter fastställt i den nationella strategin och handlingsplan för främmande arter.

Sex av Sveriges miljökvalitetsmål har preciseringen att främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden. Generationsmålet

Naturvårdsverkets roll i arbetet med främmande arter är främst att:

vara pådrivande och vägledande gentemot andra myndigheter och aktörer, så att dessa uppmärksammas på det problem som introduktioner av främmande arter utgör
ta fram och sprida kunskap om detta miljöproblem
verka för att problemet uppmärksammas och åtgärdas i olika internationella forum, exempelvis inom EU, Konventionen om biologisk mångfald, Bernkonventionen, Konventionen om handel med hotade växt- och djurarter (CITES)
ha ett övergripande ansvar som central miljömyndighet.

Gödsling

Skogsgödsling med kväve är ofta en av de mest lönsamma åtgärderna skogsägaren kan göra på kort sikt. Det bästa resultatet av gödsling når skogsägaren i en väl sluten medelålders eller äldre barrskog. Om gödsling sker på fel plats kan det väsentligt påverka naturmiljöer.

Skogsgödsling påverkar markvegetationen genom en förskjutning mot mer kvävegynnade arter. Till exempel ökar gräs och örter på bekostnad av bärris. Marklavar minskar till förmån för mossor.

Gles skog eller skadad skog på magra eller alltför goda marker ger inte lika god eller utebliven avkastning på den gjorda investeringen.

Motiv

Samebyarnas argument för att avslå återplantering av Contorta skulle hjälpa om Sametinget uttalar att främmande trädslag inte ska återplanteras och att gödsling inte får ske på områden där samebyn avslår gödsling.

Dokument

http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/SkogsEko-2-2011/Contorta--hogproducerande-overlevare/
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/Frammande-arter--ansvarsfordelning/
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skota-skog-/Godsling/

För sametingspartiet Guovssonásti

Marita Stinnerbom

Partiledare