Motförslag till § 40 - Sametingets uppdrag att analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap ska utformas

Guovssonásti viggámuš lea buot sámiide riektesihkkaris servodat mas min kultuvra, gielat, boazodoallu ja eará ealáhusat besset ovdánit luonddu ja dálkkadaga eavttuid mielde. 

Guovssonásti arbetar för ett rättssäkert samhälle för alla samer där vår kultur, språk, rennäring och andra näringar får utvecklas i balans med naturen och klimatet.

Idag har Guovssonásti tillsammans med Sámiid Riikkabellodat och Min Geaidnu skickat in ett motförslag till Sametingets styrelses förslag om samebyns organisering. 

Sametingets plenum ska i nästa vecka behandla frågan och besluta om att skicka in en rapport med förslag till regeringen om hur samebyns interna organisation och beslutsfattande ska se ut. 

Det är uppenbart att Sametingets styrelse vill begränsa samebyns flexibilitet och självbestämmande. Deras förslag innebär också att renskötseln skydd och rådighet över sin verksamhet tas bort och konflikter skapas samer emellan inom samebyn. Styrelsens förslag ekar av lappfodgeväsendets nedvärderande syn på samer och renskötare som odugliga att besluta i sina egna frågor. Se nedan för några exempel på vad styrelsens förslag innebär.

Vi i Guovssonásti är väldigt tillfredsställda med det motförslag som vi nu lägger fram tillsammans med SáR och MG. Med vårt bidrag har vi nu ett dokument som Sametinget kan acceptera rakt av som sitt förslag till regeringen angående samebyns organisering, som också helt och hållet är i samklang med de ställningstaganden som en stor majoritet av våra samebyar har tagit tillsammans.

Det innebär att förslaget är verklighetsförankrat, följer urfolksrätten och respekterar rättighetsinnehavarnas rättigheter och behov.  Förslaget siktar på att förbättra rennäringslagstiftningen så att renskötseln står sig starkare med större självbestämmande samtidigt som möjligheten för alla samer att ta del av sina urfolksrättigheter stärks.

Exakt det som behövs idag.

Och exakt det som Sametinget kan göra i denna fråga. För styrelsens förslag är i slutändan inte förankrat hos de som berörs av beslutet och då respekteras inte urfolksrätten.

Några konsekvenser av Sametingets styrelses förslag
Begränsningar i samebyns flexibilitet och självbestämmande bl.a. genom förslagen att: 

• kriterierna för att kunna bli medlem i samebyn är lågt ställda och samebyns möjlighet att neka medlemskap begränsas. Antalet medlemmar lär öka stort, samtidigt som samebyn inte ges några egentliga verktyg för att kunna förvalta hur markerna används internt inom samebyn
• rätten till jakt och fiske knyts i stor grad till de som har anor i en sameby från 50 år sedan eller tidigare. Det cementerar samebyn i historien och bortser från att samer är ett modernt folk som vill kunna flytta vid behov, utan att deras rättigheter begränsas. Detta sätter tex. änkor och änklingar och frånskilda som flyttat till en annan sameby för en stor risk, då de inte har historiska anor i den sameby de bosatt sig i.
• beslut om renmärken ska tas av Sametinget, ej samebyn
• beslut om upplåtelser av jakt och fiske ska tas av Sametinget, inte samebyn. Detta går emot Girjasdomen.
• röstning vid årsstämma får ej ske via ombud, vilket skapar en onödigt besvär för samebyn.
• inga skötesrenar tillåts utanför koncessionsbyarna, vilket skapar en onödigt hinder för samebyn

Styrelsens förslag innebär också att renskötseln skydd och rådighet över sin verksamhet tas bort och konflikter skapas samer emellan inom samebyn:

• Renskötseln har inget uttalat skydd för sin verksamhet i förslaget. Det föreskrivs skarpa rättigheter till markanvändning i olika former för icke-renskötare, men ingenstans anges det att man måste ta hänsyn till renskötselns behov på något sätt. Konflikter lär uppstå inom samebyn, och det utifrån ett regelverk som är kraftigt obalanserat till renskötselns nackdel.
• Samebyns styrelse ska ha 7 ledamöter, varav 3 ska företräda renskötseln. Övriga tillsätts av majoriteten. Detta leder i praktiken till att renskötseln blir en minoritet i samebyns styrande organ
• Renskötselsfrågor som omfattar övriga samebyn, t.ex. markanvändning, ska beslutas av styrelsen, där man enligt ovan är i minoritet
• Rekrytering av renskötare utanför den egna samebyn försvåras då rätten till jakt och fiske i stor grad kopplas till den enskildes anor 50 år bakåt inom samebyn. Den som byter sameby kommer aldrig kunna få en egen jakt- och fiskerätt för t.ex. husbehov.
• Alla medlemmar ska ges en oinskränkt rätt till att bygga stugor på gamla visten som hör till släkten, oavsett hur det påverkar annan verksamhet inom samebyn. Risken är att det då uppstår konflikter med andra inom samebyn, men särskilt med renskötseln, om stugor byggs utan hänsyn till hur markerna idag används. 
• Beslut om byggnationer, bygglov, etc. ska tas av majoriteten i samebyn. Inget krav finns att hänsyn ska tas till renskötseln.

Vårt motförslag i sin helhet: